theresegrundsten

Jag tänkte berätta lite om min graviditet för nu närmar den ju sitt slut me stormsteg :)
Anledningen till att jag gjorde ett graviditetstest va för att de va en känsla jag hade i kroppen som fick mig å göra testet.
De va inte så att jag å Patrik försökte bli me barn men när testet visade plus så vart vi så klart över lyckliga.
Å sen började resan på 9 månader och de har verkligen vart en resa för mig den har vart både jobbig å de härligaste jag har vart med om.
Jag mådde illa å spydde dom första 5 månaderna å då va de rätt svårt å uppskatta själva graviditeten för så fort jag åt så kom de upp men de försvann som sagt efter 5 månader å då kunde jag börja njuta av att vara gravid :) Första rörelsen som jag kände från lillen va faktiskt på Patriks födelsedag de kommer jag nog aldrig att glömma de tyckte jag va helt otroligt :) Å nu mot slutet så har de inte heller vart en dans på rosor mitt järn värde har vart dåligt under hela graviditeten men jag har inte kännt av de förrns nu på slutet å de känner jag av genom en otrolig trötthet jag blir trött av minsta lilla. Och de e jätte svårt att sova så här på slutet när man e såååå stor å de e ett evigt springande på toaletten.
Nu känns de som jag bara har fått me de jobbiga ska självklart skriva om de underbara åxå.
De e underbara me å vara gravid e självklart att de faktiskt lever ett liv i ens mage vilket jag hade jätte svårt å förstå i blrjan å de e ur mysigt när man känner hur de lilla livet rör sig där inne :)
Nu väntar man bara efter att få hålla om de lilla livet som man har längtat efter i 9 månader :)


Nu e jag STOOOOR