theresegrundsten

Ja jag har fortfarande inte hört nåt från min så kallade mamma.
Jag antar att hon inte kommer höra av sig heller.
För hon undviker gärna konflikter å den här gången e de enbart hon som har ställt till de å då kanske de e ännu jobbigare å bli ställd mot väggen.
För jag kan me gott samvete säga att jag har inte gjort henne ett skit denna gång..
Jag vill bara att hon svarar på mina frågor jag har å så vill jag att hon förklarar sig.
Varför hon sa dom grejer hon sa???
Å vad fick hon ut av de liksom??
Hon känner ju inte mig längre för vi har typ ingen kontakt me varann längre å de e ju inte så att vi umgås så jag vet inte ens hur hon kan häva ur sig dom grejer hon gjorde...
Grymmt besviken e jag i alla fall.
Å lär väl bli ännu besviknare för hon lär inte höra av sig.
Men men ja vet inte varför jag tar åt mig eller bryr mig längre jag borde vara sååå sjukt van för de har ju hänt ett antal gånger att hon har gjort mig ledsen.
Men man kanske inte kan bli van när de gäller ens failj....